Det hade snöat lite (några 2-3 centimeter) och blåst under natten, men förberedd på detta hade jag plockat upp MTB:n för vintertjänstgöring. Med lagom tryck i däcken, brett styre och fint nyp i skivbromsarna tog det endast 56 minuter att motvindscykla till Lund. Trots att cykelvägarna till största delen var oplogade var det lätt att köra och styra då jag var först ut och inga igenfrusna spår som bestämde min färdriktning. Framme vid jobbet hade dock låste frusit fast i cykelstället vilket löstes med en kopp hett tevatten.
På vägen hem var det inte alls lika roligt. Visserligen hade vinden försvunnit (så inte ens lite medvind kunde man få), men närmast vägen hade nu snön tinat lite för att sen frysa igen vilket tillsammans med fotgängarnas fotspår och med(?)cyklisternas cykelspår hade skapat ett halt underlag fullt av utmaningar. Sjöng "prästens lilla kråka" högt för mig själv där jag studsade fram. Här och var avbröts dock det undermåliga underlaget av perfekt snöröjd cykelbana i små avsnitt om ca 300-500 meter, sen var det det vanliga skumpet igen.
Men det som inte dödar härdar och imorgon kommer 1000 mil passeras... Kanske man skulle fira det med att cykla någon rolig och fin väg?
No comments:
Post a Comment