Har man inte tid att cykla långt & långsamt får man cykla kort & fort istället. Sprätte runt lite i den skånska myllan på Cannondalen som hela tiden hetsade mig att fortsätta mosa på. Efter en timma upptäckte jag dock att vattenflaskan inte satt i stället så det blev till att sno sig på hemåt för att släcka törsten =)
Strava:
Få saker går upp mot att avsluta en arbetsvecka med lite grusvägsrally. Tog en liten extrasväng övningsfältet vid Revinge och plussade på med Albertavägen - en fin doldis. Vem behöver en CX när man ledigt passar in 28mm däck på Pacern?
Strava:
Klarblå himmel, 15 grader redan halv sju och milda vindar från ost. Då gör det inte ont i benen att cykla en liten omväg till jobbet :-)
Strava:
Dan från Team Solde lägger ut texten i Studio ett. Aldo-runda minsann!
Känner mig för övrigt inte alls träffad av programmets beskrivning: "Nu är det nämligen karbonfibercykel, färgglada lycratights och rakade ben som fungerar som terapi och socialt klister för krisande 35-åringar" enär jag saknar en kolfiberhoj, bär svarta lycratights och dessutom är 23 (TM) och inte 35.
Han med en snabbrunda efter jobbet idag. För att spexa till det lite så hade bakhjulet dessutom punkterat redan i cykelstället men det fixar man ju snabbt och att inte ha fullt tryck i bakdäcket ger ju bara mer träning. Eller hur? Varmt och fuktigt var det också och med slangbytet var man ju redan svett innan det var dags att köra. Men ändå, så här fint kan det fortsätta vara ett tag till. Fast med lite mindre vind, aldrig att man är riktigt nöjd...
Strava:
Vilken herrejössesåkning av Ryder Hesjedal uppför sista backen till Cervinia idag. Svosch bara och Joaquim "El Purito" Rodriguez hade (nästan) inget att sätta emot för att försvara sin rosa ledatröja. Mmmmmmmm, Canadian Bacon :-)
"I took it real relaxed," said Voigt. "Sometimes that's the best way to do it. You're not being stressed at all. After the first two or three kilometres I already saw the first rider ahead of me, I though, OK it took me like 5k to catch that guy, and so I tried to catch the another one as well.
I came to the halfway point and I saw 16:09, and I saw again that 16:10 was the best time, and I thought, Oh, I'm the second fastest. And I know I'm good on the way back with a little bit more wind. Of course then I get my diesel engine to work, and I thought, You know what, just go, just throw it out.
"I felt good, but I surprised myself a little bit too. It's makes me happy. It's no big secret that I'm getting a little bit older. So that's a good feeling, you can say, Hey you know what, the age doesn't got me yet."
Svårt att inte gilla denna gubben ... Läs resten av racerapporten från gårdagens ITT på Tour of California på www.cyclingnews.com
Superhemligt recept på 1 st kallrökt randonneur: Ta en cykelgubbe av lagom storlek, låt mjukna under 6-7 timmar med iskalla friska vindar (gärna kuling i byarna) kryddat med regn. Efter halva tiden öka kuperingen på banan tills gubben är genomrökt och totalt färdig. Smaka av och servera med en rejäl klick ajvar.
En variant på denna anrättning är genomkokt randonneur. Byt då ut de iskalla vindarna mot stillastående varm luft och se till att inte tillsätta vatten under tillredningen. Denna blir dessutom bara bättre om man marinerar randonnueren i whisky kvällen innan,
Som prognosen antydde så blev det en tuff runda idag med vinden och regnet + ANNAT. Och någonstans mellan Eket och Hjärnarp märkte jag att fingrarna olägligt nog inte riktigt vill bli lyda längre. Växla/bromsa gick OK, men nu hade jag ju stannat för att pissa och jag kunde bara inte få ner dragkedjan på överdragsbyxorna. Tydligen var det ingen hit att köra med genomsura handskar (som dessutom saknar "padding" i handflatan),
Vad gör man då? Jo ta fram "randonneurens räddning" - ett par diskhandskar. På med nya, torra (kortfingrade) cykelhandskar, trä diskhandskarna ovanpå, hoppas att kombon torra handskar och vattentät barriär hjälper till att värma upp händerna så pass att man kan ta kisspausen lite senare. Och det fungerade :-)
Upp vid Hallandsåsen gick blixtlåsen både ner och upp utan problem och en 150 gram hamburgertallrik + en lång sittning med en varm kopp kaffe senare gick de sista 11 milen helt galant.
Strava:
Kanske lite sent att tipsa först nu, men det senaste numret av Cykeltidningen Kadens påminde mig om att vi har en svensk deltagare i RAAM 2012. Precis som Lill-Babs kommer han från Järvsö i Hälsningland men där tror jag också likheterna slutar... Läs mer om förberedelserna för det tuffa loppet (och långcykling i allmänhet) på Gunnars Cykelblogg.
RAAM - Race Across AMerica - 480 mil att cykla på typ 8-11 dygn. Då kan det ju vara bra att ha en liten sång att nynna på :-)
Imorgon lördag är det dags att göra återbesök på 30-milaren från Malmö. Men för att det inte ska bli likadant som förra gången har vädergudarna spexat till det lite med 10-12 m/s rak västlig vind med 20 (!) i byarna. Lite regn framåt eftermiddagen på det och sen mojnande till kvällen. Kommer nog bli en fostrande runda med garanterat urblåsta lungor redan på vägen till startplatsen och förmodligen "en smula sega ben" på vägen hem efter målgång. Söndagen kommer gissningsvis ägnas åt trädgårdsarbete (läs maskrosmassaker) och kanske en go stor köttbit på grillen framåt kvällen?
Försommar på gång och det är inte bara flickor som visar ben, plötsligt så fullkomligt vimlar det av lycraklädda cyklister på vägarna. Så härligt att det efter en tråkig vinter och en alldeles för lång och kall "vår" återigen snart är dags för kort kort (på riktigt). Korta ärmar, korta byxor och korta strumpor. Men tills dess så är det nog bäst att behålla arm- & benvärmarna på...
Kallt, blåsigt och allmänt grått "midsommarväder" denna veckan, vad livar upp bättre än lite solskenscykling från västkusten i USA? Holy Moses vilka fina vägar de har och vad med sol och vilka tuffa cyklister...
Nä om man skulle leta upp lite hederlig derp road...
Häng med på ett besök i verklighetens Stockholm och fundera på om det finns något mer man kan göra för att göra det säkrare att välja cykeln i trafiken (tips: hjälmlag är inte ett av alternativen)...
Försök hålla dig i cykelfältet
Stanna vid rött, vänta vid grönt
Ögon i nacken
Läs mer om cykling i allmänhet och pendelcykling i synnerhet på www.cyklistbloggen.se
En vecka efter det studentikosa firandet av siste april i Lund har gatukontoret fortfarande inte fått bort allt krossat glas från flaskor + ANNAT från gator och cykelbanor. Det är för dåligt, men å andra sidan är inte alla GC-banor sopade på grus heller. Som jämförelse kan jag nämna att förra året när vi var i Halmstad över Valborg så var där glasfritt redan på förmiddagen den 1:e maj...
Har proffsklungan fått sin egen hitman?
Hoppas det var det sista man behöver se av Roberto Ferrari i årets upplaga av Girot...
Dags igen för lite härligt långyckling, denna gång med 7 startande från Shell-macken i Holma. Ändå blev även denna brevet till stora delar en solotur, även om jag från och till hade sällskap av Linus och Mattias.
Direkt efter starten blev delade trafikljusen in oss i tre grupper, Linus & Mattias först, jag, Tony & Christian efter och avslutningsvis med Ingmar & Sven-Erik. Småsnackade bort till Midhem sen körde jag på för att komma ifatt tätduon och i Lomma var vi tre i "topp". Det höll nästan hela vägen till Kävlinge, L&M tog det nämligen lite lugnare i backarna för att sen blåsa på utför medan jag föredrog ett jämnare tempo och de två filosofierna gick inte riktigt att kombinera.
Från Kävlinge och upp mot Åsljunga gick längs 108:an som gav riktigt fina vårkänslor vid bokskogarna särskilt runt Söderåsen trots att temperaturen var blygsamma 10-12 grader och det fläktade på friskt från väst. L&M som legat strax bakom formligen blåste om mig i utförslöpan ner mot Stockamöllan och låg sen några hundra meter framför tills strax innan Perstorp där jag gick om i någon backe.
Norr om Perstorp var det fin-fina småvägar och ännu kallare. Mina knän började knorra lite men med 33 mil kvar var det bara att vika knävärmarna dubbelt och bita ihop. Fina vyerna gjorde det dock uthärdligt.
Sen var det bara att följa gamla E4:an upp mot Markaryd. Breda och snabba men inte så inspirerande vägar kanske och vid Skånes Fagerhult blev det rätt tydligt vad den nya motorvägen några kilometer österut har fått för konsekvenser. Dikesdöden kändes väldigt påtaglig.
Därefter vidare på riksettan med lite mer småbygd med ännu "levande" byar och små affärer.
Strax innan Ljungby anslöt L&M igen och vi tog välförtjänt ett lunchstopp i Ljungby. Lyckades precis komma in mellan två busslaster och fick maten på minuten. Pytt i panna FTW! Precis när vi börjat på kaffet kom Tony & Christian, fyllde på sina vattenflaskor och fortsatte.
Nu började allvaret, redan första metern upp på bron över E4:an höll vi på att blåsa tillbaka igen och sen bara fortsatte det i samma stil. Den breda vägen gav få möjligheter till lä, det var svårt att få till en bra klungkörning när vinden ömsom kom snett från höger, snett från vänster men oftast rätt på. De 7 milen ett tag kändes nästan oövervinnerliga, det är märkligt hur långsamt tiden och kilometerna kan gå ibland...
Någonstans där på vägen delade vi på oss och jag pinnade åter på i ensamt gemak, kanske att jag snart skulle komma ifatt och se Tony & Christian igen? Men inte då, vid stämplingen på Statoil i Halmstad såg tjejen i kassan väldigt förvånad ut när jag frågade om det kommit in några cyklister innan mig - snopet värre. 16 mil kvar nu och förhoppningsvis slut på motvinden. Ut från Halmstad var det sida med, benen verkade pigga igen och jag stannade för att fotografera en välkänd och omtyckt profil.
Sen var det slut på det roliga, det som varit sida med blev kantvind och sida mot. Ner mot Hallandsåsen var det bitivs riktigt tufft och då hade backen inte ens börjat! Till slut kom ändå en vacker skylt som gav hopp om bättring.
Uppför åsens norra sida och för första gången kändes det som att solen hade värme och på vägen ner strilade kvällssolen ner genom bokträdens nyutspruckna knoppar. Nationalromantik på hög nivå.
Sen lite bättre vindar och sidsol det var gick återigen lite lättare att cykla. "Trampe, trampe, trampe" som belgarna säger och innan jag visste ordet av så var det dags för stämpling i Helsingborg. Utanför macken stod en gammal klenod
Och för att orka hela vägen hem blev det "pitstop" även för mig med 2 dubbla ostburgare med extra flott. Beställde kaffe till för att få lite värme i kroppen men det kunde jag varit utan, hetare & äckligare sörja får man leta efter
Sen var man ju nästan på mammas gata och städer, orter & småhålor passerades i rasande takt - Rydebäck, Glumslöv, Landskrona, Häljarp, Saxtorp, Ålstorp, Hofterup, Löddeköpinge, Borgeby, Bjärred, Lomma, Arlöv & Malmö. Inte mycket att visa på bild dock och tydligen tyckte GPS:en likadant för även om den visade hastighet, sträcka & tid korrekt på sista stinten så vägrade den att spela in det samma :-/
Slutstämplade i Malmö 22:38 och hade då cyklat i 13 h 11 minuter + 1 h 17 minuter stopptid. Mycket nöjd med det särskilt med tanke på hur det kändes i motvinden på mitten av sträckan.
Strava:
Röd dag, blå himmel, gula rapsfält, gröna träd och äntligen premiärtur för Caad10:an! Mötte upp med Patch i Lund och sen kördes det hit & dit i vinden. Ju mer det blåste desto mer imponerad blev jag av att någon någonsin skulle överväga att köra landsväg fixed. Till slut kände vi oss som två roadkill-vrak:
Strava:
Musik till det - Blur - Song 2
