Saturday, May 31, 2014

Danny dansar vidare

Magi...

Monday, May 26, 2014

Malmö 600K Brevet

"60 mil, det är ju jobbigt att köra med bil" har man fått höra några gånger när man vid fikabordet på jobbet eller dagslämningen ärligt svarar på frågan "å vad gjorde du i helgen då?". Och visst är det en respektabel distans, bara något kortare än Malmö-Stockholm men som Boye så vackert skrev "det är resan som är mödan värd" så är detta mer en upplevelseresa än en transportresa. Istället för att blåsa genom svenskt sommarlandskap i 80-90 km/h med bil njuter man i 25-35 km/h på cykeln. Till start hade vi denna lördag fem som inte räddes varken distansen eller väderprognoserna och för två av dem - Samuel & Malin - var det dessutom brevetpremiär, starkt!


GB-glassgubbarna var också sugna på att hänga med

Samuel, Malin, Tony och jag bildade grupp som skulle hålla ihop de första 20 milen. Ut från Malmö och de första 10 milen gick på blöta vägar samt någon/några regnskurar. Benen färgades snabbt grusgrå, cykeln likaså och så fort man tog en rulle blev ansikte och överkropp besprutat med blöt vägsmuts (det var bara min cykel som hade en riktig bakskärm). Efter ca 3 timmar började min kedja tycka att det nog räckte med grus och blev lite ledsen & kinkig.


Breda låga fälgar

På andra stämplingen i Osby tog vi en kortare fikapaus och intalade oss att det nog skulle lätta upp snart. Samuel visade sig dessutom vara en stark rackare som höll fint upp farten på platten men höll igen snyggt i motlut. Alltid trevligt med någon som har effektmätare på cykeln och förstår hur den kan användas.


Hej BRIO!


Välsliten sadel

På sträckan från Osby och upp mot Alvesta verkade våra förhoppningar dessutom besannas, vägarna började torka upp och det blev allt längre mellan vattenpölarna. Efter 20 mil snabbstämplade vi på Ica i Alvesta och språkade lite med några personer i "Cafébussen" vilket visade sig vara gudasänd och kommandes från Vaggeryd/Skillingaryd. Frälsarna tyckte att de 8-9 mil de hade åkt var långt nog och tyckte troligen att vi var hopplöst bortom räddning när vi förklarade att vi inte bara startat på morgonen från Malmö och faktiskt skulle dit "där hjulen snurrar" - utan även skulle cykla tillbaka igen. Vi bort nog inte nämnt det senare...

Innan avfärd mot Vrigstad delade vi på oss eftersom Samuel & Malin ville stanna för mat vilket passade bra med deras planer då de hade tänkt stanna och sova i Ljungby. Tony & jag hade tänkt oss cykla hela natten och därmed ville äta lite senare. Vi tackade varandra för trevligt sällskap och drog vidare. Den lilla vägen mot Lammhult och den ännu mindre grusbiten innan Aneboda var precis lika rolig som förra året, kurvigt och kuperat genom skogen. Lyckades på något sätt även ta en 4:e plats på ett Stravasegement här också, hade jag bara vetat att det fanns hade jag nog tryckt på lite mer...


You don't say...


Det svänger åt höger


Det svänger åt vänster

I nästan vindstilla väder ramlade milen på men i Hjälmseryd tog det delvis stopp. Trafikverket behagade laga en bro och hade snyggt skyltat en "umleitung" på visserligen vackra vägar men också ett antal extrakilometer. Senare visade sig att man nog kunde ta sig förbi vägarbetet till fots, men det visste vi ju inte då. Stämplingen i Vrigstad avklarades hyffsat fort med sikte på pizza i Vaggeryd.



Den roliga backen efter Svenarum


Jamaica Special

När vi nästan var färdiga att åka vidare susade Malin & Samuel in. De hade chansat på att ta sig förbi vägarbetet (och lyckats) å därmed kört in en hel del tid trots ett långt stopp i Alvesta. Fast nu var det dags för dem att pausa igen så återigen skildes vi åt. Styrde ut på gamla E4:an söderut mot Värnamo i ett raskt tempo. Sträckan har ju är väldigt platt, har inga svängar att tala om och vinden var så gott som obefintlig. Långsamt blev det mörkare och vid Lagan var det dags att slå på lyset.

Både jag och Tony körde med dynamo för framlampan, där det på min cykel var en B&M Lumotec IQ Cyo T (Premium) och på Tonys satt en Supernova E3 Pro. Båda har bra lyse även om jag upplevde att BUMM:en har en mkt bredare ljusbild och därmed mindre ljus i mitten medan E3:an formligen vräker ut ljus på en mindre yta. Kanske man kunde ha en av båda och växla beroende på situation? ;-)

Stämplingen i Ljungby ägnades åt lättare födointag samt byxbyte till flossade knickers, Assos T.607, för undertecknad. Egentligen var bytet planerat eftersom jag visste att natten skulle bli för kall för att köra i korta tunna men eftersom jag även känt något odefinierat skav redan från Alvesta var det skönt att få ny fräsch "blöja" att sitta på. Skavet visade sig dock senare sitta på andra sidan, dvs i baken och blev inte bättre med milen som gick. Tydligen har den totala avsaknaden av distanspass under våren satt sina spår...

In i natten på rv 25 där trafikverket bestämt sig för att göra vägen säkrare. Åtminstone för vissa, för ombyggnad pågår av den första milen av denna väg som tidigare var 90-skyltad, 13 meter bred 1+1 med vägren till att bli 2+1 med vajerräcke samt tresiffrigt på skyltningen. Det kommer varken bli roligt eller säkert att köra på, inte i dagsljus (på 40-milaren) och definitivt inte på natten (på 60-milaren) så det det får bli att reka en ny runda till nästa säsong. Kanske lika bra i vilket fall, dessa 7 milen är klart oinspirerande cykling.

Snabb stämpling på Statoil Eurostop i Halmstad där inte bara traktens motorburna ungdom utan även grannlänens hade samlat sig för någon slags motorträff. Personalen var mycket kvick och alert och hade stämpeln i hand redan när jag klev in genom dörren. Att ha gemensam kontrollplats med några av Gbg-rundorna har minst sagt sina fördelar. Av tidigare nämnda skäl lämnade vi här för ovanlighetens skull inte cyklarna obevakade så medan jag var inne i butiken och väntade Tony utanför. Normalt sett är det inga större problem att , men just denna gång var promillehalten särskilt stor hos klientelet utanför och "better be safe than sorry".

Ut i natten igen med sikte på nästa stämpling i Helsingborg nästan 9 mil bort. Fortsatt vindstilla och klart men rätt kallt och även om Skottorp för en gångs skull inte bjöd på motvinden från helvetet så var backen uppför Hallandsås från Östra Karup segare än på länge, faktist min näst sämsta tid och bara bättre än min första 60-milare. Väl uppe tog vi en liten pustpaus men glömde i all hast (!) att ta på oss mer kläder inför nedförskörningen, så det fick blev ett stopp till en bit ner i backen innan vi susade vidare mot Margaretetorp.


Natt någonstans i Halland

Dagsljuset tillbaka redan vid 4-tiden vilket gav lite nya krafter till trötta ben och någonstans innan Hbg kunde man säkert slå av framlampan igen för att spara några watt. Inte för att det nämnvärt märks på snittfarten, men mentalt är det skönt att veta att det inte är något extra som drar. Stämplade kvart i fem vid nattluckan på Statoil Ättekulla vilket är på gränsen för att hinna till Malmö innan 7 (och gå sub-23) men så pigga var vi inte i kropp och knopp så istället blev det en välbehövlig "frukost" på McD tillsammans med några sena nattsuddare.


Med spår av fibrer och någon kolhydrat

Sista benet var sen ömsom defilering och forcering, varje mindre motlut togs med största möjliga tystnad och därimellan på platten försökte jag pressa ur det sista av mina mosiga lår. I höjd med Glumslöv började solen värma på och en västlig vind komma igång vilket som en lätt hand på ryggen hjälpte oss sista biten in i mål.


Glumslöv, snart ser vi Malmös siluett

Slutstämplade prick halv åtta vilket betyder att på fyra års fullföljda 60-milare från Malmö så är sekvensen (23:47, 23:23, 23:31 & 23:30) men med tanke på att vi denna gång körde ca 8 kilometer extra var det nog denna egentligt snabbaste fastän det gick rätt trögt den sista tredjedelen.


Den obligatoriska mackbilden


(Nästan) Bingo!


Rapha moment (?)

Strava:

Friday, May 23, 2014

60-milapepp!

Finkläderna är framlagda, väskorna packade, skärmarna monterade, det mesta är fixat för randonneurens hjulafton (lämpligt nog 7 månader innan den riktiga dopparedagen).

Men väderprognosen för imorgon och natten mot söndag... Det ser ut att kunna bli en riktigt härlig brevetmisär med både hällregn och värme så att om man inte har regnjackan på sig kommer man bli blöt som en hund och har man den på sig rökt som en makrill. Peppar med "The Man in Black":

Tuesday, May 20, 2014

Filmtajm

Plockade upp en cyklist på vägen i lördags. Han hängde inte bara med varvet runt utan gjorde även ett snyggt litet bildspel:

Sunday, May 18, 2014

Malmö 400K Brevet

Orkar inte skriva något strukturerat så det får bli en bunke bilder istället.


Redo för rando


Innan starten


Värre kan man ha det


På slingriga småvägar


Laddat!


Sliten?


Slutstämplat 21:56


Middag (eller vad man nu ska kalla det)


Det blev nog lite svettigt igår

Strava:

Sunday, May 11, 2014

Lkpg 300K Brevet

Vilken dag! Solen sken, fåglarna kvittrade, blommorna blommade, flaggorna var hissade och flaggviftande barn i kortbyxor i var & varannan by hyllade cyklisternas ankomst. Eller nä, så var det ju faktiskt inte. Men vi hade rätt kul ändå på den norra 30-milaren från Linkeboda.

Henrik mötte upp i klubblokalen där inte mindre än 8 (eller var det 9?) cyklister hade trotsat väderprognosernas hot om regn & kyla. Utrustningen var nog lika blandad som tidsambitionerna, det fanns cyklar allt från kolfiber med senaste DA-gruppen till CX med titanram och 38 mm Kojaks. Peter hade nog den mest utstuderade & genomeffektiva kitning av långcyklarracer som jag någonsin sett med bl.a. tempopinnar, ramväskor och dubbla cykeldatorer.


Erik är skeptisk till flaskstorleken


CK Hymer, en klubb med anor

Kl 7 rullade vi iväg för att lugnt & samlat köra ut ur stan och la i en högre växel efter Kärna. Susade mot Berg på torra vägar men under tunga moln. I småbackarna mot Sandvik & Vånga blev lite mindre gruppen efter att en ville ta resten av rundan i ett lite mer lagom tempo. Nu var vi fem kvar i täten. Oftast höll vi ihop rätt bra, ibland lite mindre men kom ändå i samlad tropp in för stämpling i Vingåker.


På väg mot Vreta Kloster


Lucka?

På det korta benet mot Katrineholm kom regnet. Ett strilande regn av oändlighetskaraktär och det blev snart rätt blött och kallt (om man inte såg till att ligga längst fram och dra förstås). Vid stämplingen passade vi på att ta en lunchpaus på det som inte var Sibylla utan "Sväng In". Kebab, ham- & veggieburgare serverades och slukades omgående samtidigt som försökte värma upp oss hjälpligt.


Det är blött, det är kallt, men kul i alla fall


Lunch

Från Katrineholm till färjan över Bråviken var det enligt kartnoterna 62,5 km och när vi gav oss iväg hade vi prick 2 timmar att hinna med färjan halv tre. Ingen omöjlig uppgift, även om den försvårades av att biten mot Björkvik var synnerligen gropig och ojämn samt att sträckan som skulle cyklas var 2 kilometer längre än beräknat. Så även om tempot ökades redan efter halva sträckan för att komma i tid så blev det som vanligt (eller iaf andra gången av 2 möjliga försök) en brutal forcering den sista 15 kilometerna över Kolmårdsbackarna. I sista böjen möter vi de första bilarna och rullar på färjan en halv minut innan avgång.


Tajmat & klart i minsta detalj

Snutten ner mot Stegeborgfärjan gick tvärtom i mjukt & följsamt tempo. För att hinna med färjan halv fyra hade vi behövt snitta ca 38-40 och med ett mer normalt tempo skulle vi ändå ha en 20 minuter över för att fika.


Glass! Bara solen som fattas

På sista delen tillbaka till Linköping blev vägarna riktigt kurviga & mysiga och nu behagade även solen titta fram. Plötsligt uppenbarade sig även en liten backe som gick fint att sprätta i.

Sista milen gick i ett rasande tempo, någon var väl sugen på kaffe kan jag tänka. <å>

Strava: