Sunday, April 9, 2017

Malmö 200K Brevet - Cargorando!

For version in English - click here.

Med årets förhoppningsvis värsta runda redan avklarad var uppföljaren på förra årets halvgalenskap - "cykla långt på för ändamålet oavsedd cykel" - nästan mer av akademisk karaktär än ett riktigt äventyr även om "cargorando" definitivt har en dimension utöver den vanliga brevetcyklingen. Oscar och jag hade tidigare snackat ihop oss om att köra lastcykel på Åsarundan och på vägen plockat upp (!) Jim så till start mönstrades inte mindre än en trio lastcyklar bland de dryga tjoget hermeliner.

Villkoren var rätt enkla, "self supported" i detta fallet gällde även vad som fick köpas (för förtäring) under färd - behövde man lite kaffe eller kakor till söndagsfikat var det förstås tillåtet att bunkra upp medan plats ändå fanns på flaket. Så med lådan avplockad och ersatt av en mindre duffelväska innehållandes både fyra små smörgåsar, en PET-flaska vatten, smågodis, reparationspryttlar och lite extrakläder var tärningen kastad och utmaningen kunde börja.


Samling vid pumpen


Oscars Omnium - Cargorando edition

Genom Malmö höll vi rätt jämn fart med klungan, det var lite lätt medvind och många pigga ben, men i höjd med Jägersro delade vi naturligt in oss i en egen "långcyklargrupp" efter en liten mekanisk incident och vi fick se täten sakta segla ifrån oss. Plockade även med Jeppe i tåget coh som en kvartett snyggcyklade på mulligt mysiga småvägar till första kontrollen Blentarp där det förutom stämpling stod inköp av Zoegas på "att handla listan".


Lite vadporr uppför Romelåsen

På delsträckan mot Höör kom första större provet, kantvind. Det är inte lättare att bygga en snygg liten vinge utan att överlappa hjul när man har över metern till sitt eget framhjul men med lite disciplin kom vi fram helskinnade till en av rundans två större knäppor - Harlösabacken. Jag hade innan start varit lite fundersam på om 42T fram och 11-28 bak skulle räcka till med 650B-hjul och 35 mm Kojaks eller om man borde ha letat fram en 11-32 kassett istället. Och mycket riktigt så blev det en del ståtrampande i 70-75 rpm när det brantade till men upp kommer man ju ändå - till slut.

Efter en samlingspaus drog färden vidare norrut när Oscar strax efter Löberöd signalerade för punka. Det var framdäcket som långsamt men alltjämnt stadigt börjat bli allt mjukare och om framhjulspunka är otrevligt på vanlig cykel är det ingenting mot upplevelsen att styra runt med sladdrig framvagn på en lastcykel. Snabb inspektion gav att det kanske, eventuellt, bara var en dålig ventilkägla och med nästa kontroll inom räckhåll beslutades att bara pumpa nu och byta sen.


Let's go ananas i Höör

I Höör blev det stämpling, slangbyte, smågodis och, för vissa andra, visst näringsintag i form av konserverad exotisk frukt (och viss önskan om Hawaiipizza). Någonstans här lyckas jag fippla upp min mobil för att ta en snygg bild med handske på men inte hålla i och vips har den inte bara en utan två sprickor i skärmen vilket gör den mer eller mindre obrukbar till det mesta utom att ta fler bilder, det var nog så att vi ändå hade haft det lite för bra hittills.

Den känslan förstärktes senare av att Oscar i höjd med Jularp drog bakdäckspunkakortet och någon mil innan Ljungbyhed insåg att den slang som sattes i framdäcket vid förra kontrollen nu åter var oroväckande slappt i formen. Denna gång nyttjades en välplacerad vattenpöl för att leta hålet på den gamla slangen och med hjälp av denna information lokalisera och avlägsna den lilla vassa flisa sten eller glas som störde vår framfart.


Köpte lite finfika till familjen

Efter stämpling och snudd på obligatoriskt inköp av fikabröd till familjen på Ljungbyheds Konditori (där de faktiskt såg lite förvånade ut över mängden vetebröd, kakor och bakelser som två lycraklädda cyklister kan ta med sig) var det äntligen dags för Lotta! Vi kanske inte var snabbast i år, inte heller snabbare än för tre veckor sedan, men på Strava-segmentet var vi iaf snabbast av de som cyklade brevet den dagen. Väl vid Klåveröd blev det återsamling och flaket på min Bullit konverterades temporärt till bardisk.


En stärkande liten tår på Söderåsen

De sista sex milen från Söderåsen brukar, som den minnesgode läsaren redan vet, vara en motvindsfest men lyckligtvis var eftermiddagsbrisen denna dag något mer rak västlig än sydväst och med mindre tidshets och mer hygge är det faktiskt rätt mycket roligare att även cykla i annat än medvind. Skyltspurten i Malmö blev en relativt okomplicerad affär, om undertecknad accelererar som en ångpråm med racer är det inte lättare på lastcykel men noterade ändå min säsongsbästa snitteffekt över 30 sekunder så lite glad blev man ändå.

Återigen återsamling innan vi paradcyklade nedför Malmös rödaste gata, Nobelvägen, och fick chansen att öva lastcykeltrackstands i varje korsning innan vi sladdade in vi Holma-macken, flärpade ut våra centralstöd och slutstämplade på 9:02.


Tillsätt bara sol

Avslutade till sist med att dricka lite av vår medhavda öl och ljuga ikapp om dagens (och andra) bravader på bänken innan det var dags att säga tack och hej, ses snart igen, hälsa familjen och cykla försiktigt hem.


Fika till barnen


Fika till föräldrarna

Strava: