Monday, July 29, 2013

Ett skepp kommer lastat

Nu behöver man inte längre cykla med pilsnerkassar dinglande på styret, inte heller begränsa mängden till futtiga 8 st. Med Bullitten får man ledigt plats med inte en, inte två utan tre lådor smaskig öl på flaket. Sen kan det nog lite vingligt, även utan att föraren har inmundigat drycken själv och med så dyrbar last så...

Friday, July 19, 2013

Bullittbilder


Lastplattan med centralstödet


Bakväxelreglage & bakbromshandtag


Drivlinan - 1x10 med 38T fram


Utbytbara bakgaffeländar


Sadelröret


Flaskställ

Spec:

  • Ram & gaffel: Larry vs Harry Bullitt - Bluebird '71
  • Framhjul: Hope Pro2 Evo med Velocity Aero Heat 20" 32H / DT Champ
  • Bakhjul: Hope Pro2 med Mavic XM719 26" 32H / DT Comp
  • Däck: Schwalbe Kojak 20x1.35" / Continental Race King 26x2.0"
  • Vevparti: Shimano XT (M752) Octalink med Aerozine DH-40 38T
  • Vevlager: Shimano BB-ES71 68 mm / 113 mm
  • Pedaler: Shimano XTR (M980)
  • Bakväxel & reglage: SRAM X7 10-delad, short cage
  • Kassett & kedja: SRAM PG-1050 12-28 / Shimano 105
  • Broms: Avid Elixir5 185mm / 160mm
  • Styre: Easton EA70 31.8 mm Monkey Bar
  • Styrstam: Easton EA90
  • Sadelstolpe: Easton EA70 31.6 mm 400 mm
  • Sadel: Selle Italia SLR XC Flow
  • Flaskställ: Elite Patao Carbon

Det Som ännu inte monterats är frambromsen eftersom den kräver en längre hydraulslang (ca 2,3 m) än vad som är standard. Vikt som på bilden är ca 21 kg.

Thursday, July 18, 2013

En tröja till

Den här gången en som matchar den där kepsen jag hade innan. Och om 2 minuter börjar dagens TdF-etapp där le Peleton för första gången ska ta sig an Alpe d'Huez 2 ggr. Det går bra nu.

Tuesday, July 16, 2013

Öresund runt på en Bullitt

Förra veckan kom ett efterlängtat mail från Larry vs Harry: "Vi har dit stel stående i butikken i Frederiksborggade, hvornår kunne du tænke dig at hente det?" Efter noga övervägande och konsulterande med familjens schemat samt det för ett större etapplopp på cykel bestämdes att måndagen var den lämpligaste dagen för en tripp till Danmark.

Packade ner verktyg och pryttlar i en lämplig ryggsäck, tog hjulen i näven och satte mig på buss och tåg för 2 timmars resa till Köpenhamn. Måndagar har dock Bullittbutikken stängt så istället fick jag styra kosan mot deras verkstad som ligger på Nørrebro.


På väg med hjul

Klev av tåget på Nørreport och promenerade den sista biten och fick samtidigt chansen att insupa atomsfären i en av världens största och bästa cykelstäder. Förutom cykelbutiker i var och vartannat gathörn, otaliga cyklister i typ vilka kläder som helst och som visade tillbörlig respekt för trafikljus,fotgängare + ANNAT så var det även imponerande att se hur stor plats cyklisterna fått i stadens infrastruktur. Över Dronning Loiuses Bro har cyklisterna t.ex. en egen körbana, väl separerad från både gångtrafikanter och övrig trafik men likväl lika bred som ett vanligt "bilfält". Och det i båda riktningarna!

Mötte dessutom 3 personer som strosade runt med en handbajer trots att klockan ännu inte var 10 på morgonen samt gick förbi det lokala haket "Det Rene Glas" som dagtid sålde öl för 15 danska kr och vatten för 17...

Blev varmt välkomnad av Harry himself vid verkstaden och småsnackade lite innan en stor kartong ramkittet rullades in. Efter en snabb genomgång av delarna som ingick packade jag upp mina verktyg och pryttlar och satte snabbt igång med att montera enligt 1-2-3 filmerna (TM), dock utan Elviskostym.

En kaffe och knappt två timmar senare stod hon klar:


En snabb shakedown ute på gården för att se att allt satt som det ska. I ärlighetens namn ska det medges att de där första tramptagen var ganska vingliga, men snart infann sig den rätta känslan för styrningen och jag kände att det nog skulle gå att köra en nästan 2,5 meter lång cykel i stadstrafik utan risk för liv och lem. Efter några sista snabba finjusteringar surrades ryggan fast på plattan och jag satte kurs längs kusten mot Helsingør.


Vyn från cockpit

Efter några inledande kilometer i makligt tempo genom och ut ur Köpenhamn var det till slut dags att släppa på lite mer och se hur kvick "världens snabbaste lastcykel" egentligen är. Vinden låg dock på ordentligt från nordost så några högre farter blev det inte att tala om, men nog kändes det som att det gick rätt snabbt.


Dags att visa tänderna

Kvitto på det kom redan efter någon mil då jag nämligen kom ifatt en racercyklist (och dittills hade faktisk ingen annan cyklist kört om mig). Ganska snart började kepsen kännas lite trång men tävlingstörsten till trots så insåg jag att det inte skulle hålla att jaga livet ur sig med 10 mil cykling kvar. Så det blev till att fortsätta tugga på i ett jämnt och lagom högt tempo allt medan jag knappade in meter efter meter på min ännu icke ont anande kombattant.

När det så återstod 25 meter lucka så svepte plötsligt två andra racercyklister förbi mig, men lika reptilsnabbt hakade jag på och tog rulle på dessa och vips hade vi kört om den första snubben. De verkade dock ha jagat och kämpat en bra stund i motvinden för så vansinnigt mycket snabbare än vad jag hade kört själv cyklade de inte och i varje backe så sänktes tempot så jag kunde utan problem kunde hänga med trots ett betydligt tyngre ekipage.

Så där låg vi på rad alla fyra vilket de övriga tre inte alls verkade vara nöjda med. Fruktlösa försök att skaka av mig gjordes men det slutade med att jag gick om allihop i en skön backe och höll dem sedan bakom mig en bra stund tills den första racercyklisten, han som jag kommit ikapp, spurtade om mig i en nedförsbacke för att sen direkt vika av i nästa korsning och stanna för fika...

Kikade bak men de andra två var utom synhåll så jag fortsatte färden i ett lite lugnare tempo började tänka på det ena och andra. Som t.ex. att det var ca 8 mil cykling kvar. Någon kilometer innan Helsingør störtade de två dock förbi igen och passade dessutom på att blåsa ett rödljus för att få lite extra marginal. Kände mig då rätt mätt på att jaga och insåg att jag ändå skulle stanna vid färjan en liten stund så det var lika bra att låta dem gå. Började dessutom känna mig lite hungrig och kom på att jag inte ätit något sen 7 på morgonen och klockan nu började närma sig 3 på eftermiddagen.

Hann precis med färjan 14.58 (vilket inte hade blivit fullt lika stressigt om skyltningen varit tydligare med var man med en cykel äntrar fartyget). Rätt sätt var förstås att helt sonika ställa sig i kön och lösa biljett i de vanliga luckorna för bilar/bussar/MC och sen försöka hålla sig ur vägen när bakomvarande bilister prompt skulle förbi för att tjäna nån placering. På det hela taget gick det ändå rätt smidigt med överfarten även om färjepersonalen kanske inte la manken till att visa en till rätt plats på bildäck.


Längst fram i fören

Bättre var det när 20 minuter senare ankom vi till Helsingborg och skulle rulla av färjan för då såg de till att vi cyklister fick en lagom lucka för att komma över till cykelbanan som låg på vänster sida av "bilfilerna". Tur var väl det för det hade nog varit rätt komplicerat att komma över dig med ett 50-tal stressade och gasglada motorister hack i häl.

Ut ur Helsingborg var det inga problem att hitta, bara att följa det blå stråket + cykelspåret och med sned medvind kom man snabbt upp i tempo igen. Kort "tankstopp" på Shell utanför Rydebäck för att fylla på med lite dricka och sen vidare över Glumslöv och Landskrona men svängde av Häljarp mot Barsebäck för att få se lite nya vägar.

Detta var dock ett dåligt val för från havet friskade vinden på rakt i sidan och i takt med varje tramptag började benen snart protestera samtidigt som ett bultande i skallen började göra sig påmint. Bonken var nära...

Men efter Barsebäck vände jag vinden ryggen och Löddeköpinge, Borgeby, Flädie och Fjelie passerades om inte i rasande fart, så ändå med visst tryck i pedalerna. I Lund konstaterade jag snabbt att det som är en "cykelstad" i Sverige står sig slätt mot hur det är i Köpenhamn, kontrasten är gigantisk, men det är knappast någon nyhet för någon. Sista biten hem över åkrarna gick i ett härligt flow och väl hemma blev det stående ovationer från hela familjen. Oscar gav sig inte förrän han fått åka en sväng sittandes på plattan och först efter det fick jag lov att äta lite lunch/middag (lunner?) bara för att sen köra Oscar en lite längre tur.


Långt är läckert och blått är flott!

Strava: