Premiär för nya Åsarundan! Lite mer kuperad och något smalare vägar än Kustrundan och hade den cyklats i maj hade det nog varit en veritabel bokskogsexplosion. Nu fick vi hålla till godo med ett strålande väder, mattor av vitsippor, några glador och vårbrukets alla härliga dofter.
Men först skulle det cyklas till Malmö! Dimman låg tät och gjorde sitt bästa för att leverera en kylslagen randonneur till starten även om det var rätt fint.
Kom till Shell Holma en halvtimma innan start och en efter en droppade de andra in bl.a. en liten delegation från vårt fryntliga grannland i väster. För andra gången i rad kom över 20 cyklister till starten, skoj!
Gubbrekord!?
Samlat ut ur Malmö på snirkliga cykelvägar och bort mot Bara & Klågerup delades gruppen naturligt upp efter fart & ambition. Nästan vindstilla och efter en synnerligt blåsig vecka var det härligt att bara känna fartvinden fläkta. Inte mindre härligt blev det att höra ljudet av dussinet hjulpar susandes genom Häckeberga på väg till första kontrollen i Blentarp.
Åååååh, TEMPO!
På andra benet fortsatte det med propagandaväder för cykling och nu började vi också möta andra cyklister på vägarna, alla kan ju inte vara lika morgonpigga som brevetisterna ;-) Vid Harlösa provade vi benen för första gången uppför Lidvägen, gruppen exploderade men hyfsade till den efteråt i lugnt rullande tempo. Någonstans där började en svag SV-vind byggas upp och med maklig ansträngning rullade vi hela vägen till Höör även om det sista milen inbjöd till lite högre tempo.
Säg Preeeem!
Återsamling vid kontrollen med drygt halva sträckan avverkad och efter en stämpling med kort ståfika för vissa bar det av västerut mot Ljungbyhed via N Rörum. Nu hade vinden friskat i och tillsammans med lite backar upp & ned gjorde den sitt bästa för att göra det jobbigt för alla. Alltid svårt med kantvind på smala vägar eftersom egentligen vill bygga vinge över hela vägen men det av praktiska och trafiktekniska orsaker inte är lämpligt. Vid Ljungbyheds Konditori var vi bara 3 kvar längst fram och medan de andra två ville pröva sortimentet av finfika som bl.a innehåller silla-, räk- och köttbullsmackor så valde jag att fortsätta solo de sista 7 milen mot Malmö.
Redan i den svaga nedförsåkningen mot foten av Söderåsen insåg jag att det var en rätt dålig idé och att det skulle bli en larvigt jobbig uppgift. Vinden hade nu tagit i ännu mer och stod rakt på näsan mestadels av tiden och trots en hyggligt hög intensitet gick det sällan över 30 km/h. I 5 mil var det bara att gneta på tills rutten i Bjärred vände svagt österut och gjorde sista milen in till Malmö lite lättare. Målstämpling vid en kvart över tre och sen en glass i gräset i lä bakom en dragbil. Livet på pinne helt enkelt.
Mission accomplished
Strava:
No comments:
Post a Comment