Blev att bota knaket i vevpartiet på Colmumbusen. Nej, det är inte lundensisk korv i det utan vanligt hederligt "nu sjunger vevlagret på sista versen"-knak. Och om man tycker att 30 mil är lite långt att cykla så är det ingenting mot hur lågt det blir när det gnekar och knakar från vevpartiet för varje tramptag.
Så ut i verkstan, av med vevarna, fram med vevlagerverktyget och ... Ingenting. Absolut ingenting händer när jag försöker lossa. Drar. Sliter. Står. Men det gör ingen skillnad för lagret sitter som berget. Tar fram min 18" skiftnyckel av märket Bahco för att förlänga verktyget och mycket riktigt, med ett litet tryck så lossnar båda lagerskålarna fint.
Plockar ur det gamla lagret som på drivsidan mest känns som låmekanismen hos ett Franz Jäger. Men var hade jag lagt det nya nu då? Yrar runt och letar och petar överallt utan att kladda ner allt för mycket. Hittar det tillslut och drar tillbaka hela millevitten. Passar på att byta kedja också så inför helgen. Nu ska det väl ändå vara tyst!
Imorgon tänkte jag att det skulle bli "shake down" med en handfull mils stilla åkning och lite småsprätt, sen är det vila och pizzaladdning som gäller :-)
No comments:
Post a Comment