Thursday, September 7, 2017

Malmö 300K Brevet

Första helgen i september och Malmös 30-milare var inristat i kalendern. Någonstans kändes det som att det fanns en oplockad gås längs denna banan. På de senaste två försöken hade jag och Oscar spänt bågen bra men missat målet då ambition och kondition inte alltid är i samma riktning. Men nu var det inte gryende vårform utan sensommarben härdade av en hel säsongs långcyklande så kanske, kanske att det skulle gå att cykla fort-fort i kort-kort trots 6 stämplingar mellan start och mål? När helgen närmade sig kändes det allt mer troligt att det skulle bli en bra runda med ytterligare tre potentiella snabbcyklarcyklister och finvädret checkade in precis lagom för att få alla på riktigt bra humör och det var nästan lite pirr i magen kvällen innan start.

Cyklade som vanligt till starten, delade ut kort och småsnackade lite innan start med de andra 7 innan start. Oscar gick för säkerhets skull ut tio minuter innan 8 och kollade att mitt bakdäck inte släppt väder, vilket det inte hade så prick 08.00 rullade vi iväg norrut längs Nobelvägen som överraskande oss alla med att nästan ha en grön våg hela vägen från Mobilia till Värnhem. Var det månne ett turtecken?

Så snart vi lämnat stadens sus bakom oss, dvs straxt utanför Lund, började det köras på rätt ordentligt trots en förnimbar motvind. Någonstans där på vägen fjantade vi till det med två skyltspurter på "-hult" (vilka hade en rätt given utgång) innan vi sladdade in bland raggarbilarna på Preem i Höör kl 09.59 och 65 km avverkade.


Å rullade, rulla å rullade rulla!

Efter stämpling och snabb justering av vätskenivåer fortsatte färden i samma fina tempo mot Ljungbyhed. Vår kvintett lirade fortsatt fint och en dryg timma senare var vi i Ljungbyhed för ännu ett snabbstopp innan dagens första backe stod på menyn. Benen kändes fint fräscha, men då det inte fanns någon större anledning att "attackera" var det kontrollerad och fin körning upp. Så pass kontrollerat att det faktiskt var 3 gången på de 3 senaste försöken av Hallandsåsrundan som jag fick (inom 2 sek) samma tid på B-Climb. Kusligt...

På andra sidan Söderåsen var det ett glatt återseende med den utomordentligt trevliga personalen på Madam Plantier och två minuter efter ankomst Kågeröd var vi på väg igen. Både uppför- och nedförskörningen var stilfullt samlad och efter Klippan kunde vi öka tempot lite till med stabila förningar i täten. På det hela taget var det rätt misärfritt i detta milmatarläge och plötsligt var vi i Eket, 153 km, en fem minuter i ett för en snabb fotostämpling.


Säg "Eket"!

Fortsättningen genom skogen till Hjärnarp följde i samma mönster med långa förningar i samlad grupp och det var först uppför Hallandsås det gick isär lite där Martin och Oscar drog på medan jag stannade med Fredrik och Ebbe i ett något lugnare tempo. Prick klockan 14 nådde vi Rasta Hallandsås och med drygt 11 mil kvar började det lukta sub 10 på riktigt. Det vi inte visste var att det skulle bli ännu bättre.


Cyklar man så fikar man!

Nu började nämligen hårdkörningen! Oscar tog en bamseförning i sidamed till Ängeholm, jag försökte följa upp med något liknande till Strövelstorp och sen höll vi på så hela vägen till Helsingborg och höll det precis på gränsen så man verkligen fick hålla koll på hjulet framför för att inte åka av när det vinden kom lite nätt sida med. På Circle K i Ättekulla stämplade vi och fyllde på reserverna med lite glass och cola för att sedan diska av de sista 63 kilometerna med över 36 km/h i snitt.

Efter ännu en överraskande grön tur nedför Nobelvägen slutstämplade vi till sist på 9 timmar 21 minuter vilket var en putsning med lite mer än en timma från min tidigare bästa tid på denna bana. Glada och nöjda tog vi en snabb fika på bänken utanför Shell Holma innan det var dags att rulla hemåt för en välförtjänt och (lika) vällagad middag.


Äntligen!

Strava:

s

2 comments:

Unknown said...

Det tog bara ca 1:40 hem från Ättekulla. Faktiskt.

Mvh,

Vän av ordning

NLC said...

Helt rätt! Verkar som jag även räknade in glasspausen I Hbg
... ;-)